Pavement Poetry

Pavement Poetry

När jag på den högsommarvarma påskaftonen kom till Bonn Square i centrala Oxford så pågick en slags poesimanifestation, Pavement Poetry. Poesi lästes högt, och kortdikter och citat från dikter var upphängda i träden. På marken var enstaka ord fastklistrade.

Pavement Poetry

Pavement Poetry

Pavement Poetry

Torget är ganska ofta fullt med folk, men jag kan tänka mig att många stannade en extra stund i dag för lyssna på den poesi som lästes.

Pavement Poetry

Poesi-happeningen genomfördes av organisationen Time Change som jobbar mot diskriminering av psykiskt sjuka.

De vill på det sättet låta små röster höras på stora platser. Poesi skriven och uppläst av Oxfords marginaliserade medborgare. De jobbar också för att vi ska prata mer om hur vi mår, med varandra.

Pavement Poetry

Pavement Poetry

Pavement Poetry

Pavement Poetry

Pavement Poetry

Pavement Poetry

Pavement Poetry

Pavement Poetry

Pavement Poetry

Jag gillar när kultur plötsligt finns helt opretentiöst mitt i bland oss. Som här på trottoaren i Oxford. Kulturhett och högsommarvarmt.

Today on Easter’s Eve I attended Pavement Poetry at Bonns Square in Oxford. It is an initiative bringing small voices into big spaces. The vision is to have poetry written by marginalised communities performed in central public spaces.

I certainly like this kind of unpretentious culture, suddenly happen amongst us. Cool culture even though it was a very hot sunny day.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

5 svar till Pavement Poetry

  1. Anki Edlund skriver:

    ”Lämna ett svar” betyder alltså kommentera? Jag provar iaf. Spännande koppling mellan vardagligt och dominant skriftbruk skulle en skriftbruksforskare kunna säga :) Verkligen intressant att låta poesin flytta ut på gatan – och låta de marginaliserades röster visualiseras på torget. Jag blir också otroligt upprymd av kultur på gatan. Upplevde det senast vid höstljusinvigningen i höstas (ja, har inte varit på så många kulturella evenemang i stora världen på sista tiden). Mängder av människor drog runt med karta i hand och sökte upp ljusinstallationerna och tyckte bu och bä om dom. Också fick man ju dansa under glitterkula i Rådhusparken. Att få vara med i de kulturella aktiviteterna är också viktigt tycker jag – inte bara vara betraktare.

    • Christer skriver:

      Att kulturarrangemang inbjuder till delaktighet är jätteviktigt, tycker jag också.

  2. Stina skriver:

    Så häftigt! Verkar dessutom vara sommar i Oxford…

  3. Christer skriver:

    Ja, det var koolt och högsommarvarmt. Det är så varmt att jag trivs bäst i skuggan, faktiskt.

  4. Kristina skriver:

    Så fint – alltihopa!